Tredje och sista dagen bjöd på en sträcka mellan Malmköping och Katrineholm på runt 70km. Efter gårdagens tur som tog knäcken på en del p.g.a. olika skäl var det lite osäkert vad som väntade en bit in på denna sträcka.
Andeas som bor utanför Malmköping hade i alla fall koll på inledande bitarna och såg till att vi hade en ganska trevlig start på dagen. Men vad som sedan skulle vänta visste vi inte, skulle det vara som vissa av etapperna under gårdagen? Oavsett vad skulle vi fram till Elgiganten i Katrineholm.
Nu visade det sig att dagens olika etapper var relativt "snälla". Större delen av allt vi cyklade var cykelbart, det var mest min bristande teknik som gjorde att jag inte kom upp eller ner överallt, för beviserligen gick det när jag hade Andreas framför mig.
 |
| Niklas Emergård cyklar uppe på toppen av skidbacken i Malmköping |
Vi stack iväg vid 8:a på morgonen, uppvärmningen blev att cykla upp på sidan av skidbacken i Malmköping så det var som vilken MTB-tävling som helst, pang på från första tramptaget :) Fast nu var det ju inget rasande tempo så det var tacksamt för oss alla:)
 |
| Upp upp upp.. |
 |
| Andreas och Jojje lägger upp planen för andra ettappen.. |
Vi kapar några kilometer från skogsstigen på inrådan från Andreas som kan området då det skall vara en väldigt dålig cykelsträcka. Vi tar några kilometer grusväg förbi för att sedan komma ut på leden igen. Vi bjuds på säkert milen av cykling på härliga stigar, stenhällscykling, urskog, dagens tur var verkligen det motsatta från dagen innan.
För egen del kände jag mig relativt fräsch i benen även idag, Niklas var lite sprattig i benen efter att ha klivit av dagen innan och sparat energi sista dagen.. Jag kunde inte låta bli att kolla hur mycket pang han hade i benen, kunde konstatera att jag var fräschare för dagen :)
Det är något mentalt stressande att ha någon flåsandes i nacken, sedan får man fundera på hur man väljer att hantera det. Ibland kan man bli stressad och försöker cykla över sin förmåga, man kanske cyklar så fort att man ligger på rött alldeles för länge eller så tänker man att så länge de snabbare är bakom en blir man inte lämnad ensam :) Jag försöker gå på det sistnämnda.. Hade jag Andreas bakom mig visste jag att jag aldrig skulle bli själv i skogen :)
 |
| Jojje hade inte mycket pang kvar i benen under Söndagen men var en av tre som körde klart alla etapper! |
Men att cykla så många timmar i skogen sätter naturligtvis sina spår, jag litade inte riktigt på mig själv vid vissa hinder så det kändes bättre att kliva av än att chansa.... Att tappa 15s kontra att ramla och slå sig eller pajja cykeln för att bryta när man ändå skall cykla 5-6 timmar.. Mjää..
 |
| Att cykla MTB innebär rivsår och att man drar smalbenet i pedalerna minst en gång under dagen :) |
Det kanske gick att cykla ner från ovanstående plats men vi gjorde bedömningen att det var säkrare att klättra ner med cykeln :) iPhone-kameran bjuder inte riktigt på en bra känsla för hur brant det var :)
 |
| Tydligen en gammal kyrka :) Ingen dålig sten som låg ute i skogen... |
 |
| Ett par kilometer av liknande stigar går ju inte att klaga över... eller? |
 |
| Man tager vad man haver... Efter målgången drog jag 2 cheeseburgare från BK.. Det fick duga i brist på annat :) |
 |
| Man kan cykla.. eller gå... välj själv :) |
 |
| Bilden är inte suddig, du behöver glasögon.. |
Tredje och sista dagen var för egen del den "trevligaste" dagen... Allt i princip cykelbart, vädret var perfa, krafterna fanns där, den stora majoriteten av stigar var grymma, det fanns det mesta som kan sätta alla MTB-cyklister på prov, speciellt med 19-20 mil i benen från två dagar innan.
Att jag valde min Stumpjumper för dessa dagar var rätt beslut, Runt 20 timmar aktivt cyklande, 26-27 mil varav 23-24 mil på stigar i all möjlig terräng sparade enormt mycket på kroppen att köra Stumpen med så mycket slag på dämparna...
Jag valde även att inte köra med någon camelbak eller liknande vilket såklart också sparar på axlarna och ryggen.
Vad ville jag få ut av detta äventyr? Jag ville testa att cykla MTB många många timmar om dagen i lite tuffare terräng under ett par dagar, det är en bra test för vad som väntar vid något ettapplopp utomlands som jag är sugen på att köra framöver.
Det var ett kul gäng att träffa, tråkigt att min vapendragare som drog in mig i detta, Lars, klev av under andra dagen och åkte hem. Cyklade en hel del med Andreas som är en tekniskt grym MTB-cyklist, vi segade oss tillsammans i mål samtidigt på Söndagen. Lärorikt att ligga bakom honom och titta på hur han övervann det mesta i vår väg, svårt att förklara hur, men har lärt mig några nya små knep jag skall tänka på...
Kul att Jojje fixade detta, boende, mat, service och bil, fanns inget att klaga på.. Inte mer än ens egna tekniska brister som cyklist i så fall :)
Efter målgången kan jag villigt erkänna att jag inte var speciellt sugen på att cykla MTB på ett tag igen. I alla fall inte på ett par dagar eller någon vecka :)
